För det är ju tyvärr så med oss män att vi blir eller snarare vill känna oss lite sämre än kvinnorna gör. Jag har i varje fall haft feber ett par dagar men känner mig nu bättre så här lagom till helgen och det känns ju bra.

Den här helgen har jag sett fram emot ett bra tag nu. Det är ju inte så att man har gått och längtat i ett drygt halvår till hösten skulle kommer men jag tror ni förstår vad jag menar.

Till helgen så sticker vi iväg till Tällberg tillsammans med Eva-Britt o. Janne. Jag har varit där ett antal gånger å jobbets vägnar men det är gången så är det rent nöje vilket ska bli kanon.

Nu kan vi ju inte prata och rapportera framtid innan vi har avhandlat historiken.

Förra helgen gick lite i höstens tecken tycker jag. Jag trodde nog att det skulle komma en brittsommar men det blir nog inte så i år. Vi får godta att hösten kom i augusti i år och sommaren bestod av 3 veckors värme. Ja, jag kan låta lite negativ nu men det bjuder jag på. Ni kanske vill att jag ska vara lite tydligare ändå? Ok då: DET HAR VARIT EN RIKTIG SKITSOMMAR om du frågar mig och om vi håller oss till vädret.

(undrar om inte jag sa i ett tidigare blogginlägg att jag inte skulle klaga på vädret mer)

Vet inte om det här är så mycket höstjobb men det skulle ändå göras innan vintern och vem är bäst lämpad för det om inte Eva.

Själv spenderade jag tiden med trädgårdsarbete denna dag.

Hallonhäcken skulle rensas och klippas och jag fick godkänt betyg på detta av trädgårdsproffset.

Nu tror ni alla att jag har kommit på en fiffig lösning att alla äpplen faller så här i en fin hög nära trädet men jag kan lova er att så är inte fallet. Ett hårt arbete innebar det här och det tråkiga är ju att det hänger lika mycket kvar på trädet.

Jag undrar varför vi har kvar trädet när inte äpplena är goda och jag har fått det förklarat så att det är den vackra blomningen man vill åt och visst jag kan hålla med. Med den mängden äpplen så kan ni ju förstå själva.

Eftersom båtförsäkringen inte gäller längre än till den 15 okt så var det dax att ställa båten i sin vinterhamn. Har väl inget större problem med det men säsongen är bra kort. Som Janne skrev i sitt inlägg så har ju dom den stora förmånen att bara hoppa i båten när dom känner för det utan någon planering alls och det är ju en otrolig fördel och tillgång. Det förlänger ju säsongen ett antal veckor till.

Funderar på om jag skulle lägga båten i poolen.

När jag så gick där och tittade ner i backen så såg jag något intressant som jag inte hade sett förut. En rätt så stor korsspindel.

Det var svårt att få till några riktigt bra bilder men nog ser man att det är en korsspindel. Läste att den biter sticker lite mer än en mygga men mindre än en geting. Var lite sugen på att testa hur bettet skulle kännas men tappade den när jag hade fångat den i en liten ask. Kan väl hoppas att den ökar på sin familj till nästa år så vi får tillfälle att träffas då. Eller vad säger ni alla som har viss fobi.

I lördags fyllde jag 1 år mer än förra året och ni vet ju att jag är ju lite Wild and Crazy så där. Så i år så blev det ingen middag hemma vid utan vilden hade bokat bord på Ristorante La Piazza. Det var viktigt att vi bokade bord sa dom men jag har ingen aning om varför kan jag säga. Det var LÅNGT ifrån fullbokat.

Allt funkade dock riktigt bra och stället har ett litet lekrum så småttingarna kan härja hej vilt både före och efter maten.

Tack snälla för en fin present. Här kommer lite fina bilder.

Ines hade fått nya hårspännen dagen till ära. En riktig sötis.

Full fart kan jag lova. Kanske var tur att det fanns en dörr att stänga så inte de 2 andra gästerna på stället blev störda.

      I väntans tider

Men till slut så kom maten på plats

Somliga åt nyttig pizza

medans andra åt en god pizza

Tror ändå att alla blev mätta och glada

Får ju inte glömma bort den fina traditionen med ett födelsedagskort. Det har jag gjort varje år sedan barnbarnen kom. Riktigt roligt att ha.

Tack till er alla snälla

Till sist kära vänner

I somras på Gotland så gjorde jag en liten vurpa på altan och slog i min högra stortå riktigt jävla ordentligt, Jag var helt övertygad om att min lilla stortå hade gått av på ett antal ställen men jag kände att det var väl inte så mycket att göra åt det hela mer än att ta det lugnt. Tyvärr blev det ju inte bättre när jag kom hem och det var/är svårt att gå rikigt långt som jag gillar som tusan.

Till slut tog jag mig i kragen och idag var jag iväg och fick min dom och den var inte nådig vill jag lova.

DU HAR KÄRRINGTÅ sa ortopeden och det kommer du få leva med och det kommer inte bli bättre utan bara sämre. Den kommer att vrida sig mer och göra ont men det är inte farligt att gå eller träna.

Jag kan leva med allt det där men KÄRRINGTÅ,nej där går gränsen.

Jag är ju ingen läkare men att dömma av röntgenbilderna så kan jag utläsa att min stortå är ingen Kärringtå utan en tå som har fått utstå mycket stor smärta och skada och som bode fått vård direkt när skadan uppstod.

Ser för jäkligt ut tycker jag

Finns det något som är glädjande i detta. Ja det tycker jag väl ändå. Läkaren sa att det går i arv och jag vet att min mamma hade det så det känns bra att jag har fått lite av hennes gener. Det kommer ju betyda att jag kommer att tänka på henne varje gång jag tittar på min stortå och det gör man ju varje dag.

Fortsättning följer.

Ha det nu så bra alla goa vänner så kommer det efter helgen mer om vår helg i Tällberg.